Om Gud Har Givit Upp Sin Plan


	Om Gud Har Givit Upp Sin Plan Jag har aldrig riktigt vetat vem du är [vill du väl?] men jag anar att du kanske är mig nära [du!] jag är bråkig och jag ställer till besvär [då och då] och jag vet att det är mycket du får bära om men bara om... Tänk om Gud har givit upp sig plan - jag frågar mig... För Gud om någon är väl van! men han plågar mig! Om Gud har givit upp sin plan -så blir det som det blir... Ingenting .. vi är barn... vi är ensamma... Vem kan trösta mig när mörkret är för tätt [vem vill väl?] Vem kan se mig när jag krymper och blir liten? [vem?] När jag inte längre vet vad som är rätt [är du där?] vem skall följa mig till slut den sista biten hem - när jag skall hem... För om Gud har givit upp sin plan, vad blir det då? Om Gud har givit upp sin plan vart skall jag gå? Om Gud har givit upp sin plan -så blir det som det blir... ingenting... vi är barn... vi är ensamma Jag får nöja mig med det som ingen vet [bara tro] för en människa ser inte genom tiden [än] och har ännu inte upplevt evighet [och fått ro] men den kanske ändå gömmer sig i friden Då - men bara då.. För om Gud har givit upp sin plan då är han inte Gud - men vi är bara barn så rädda för att Gud har givit upp sin plan... Men det kan aldrig ske... han är med...han är med oss hela tiden, För om Gud har givit upp sin plan då är han inte Gud - men vi är bara barn så rädda för att Gud har givit upp sin plan... Men det kan aldrig ske...han är med - och så länge han är med - är vi hans barn Han är med - och så länge han är med - är vi hans barn... Han är med... [Text & Musik: Py Bäckman]