| Flickan
Med Silverhår
Hon smyckar
sig med husets guld
Hon skall stå brud
Med blommor hela famnen full
i vårens skrud
nu har hon glömt vad hon har gjort
hon skall stå brud
Hon ser sig själv i kyrkans port
i vårens skrud
se vad hon är vacker nu
se vad hon är grann
hon får den hon vill ha
hon skall få sin man
flickan med silverhår
och solen i sin blick
skall blekna i gryningen
när systern honom fick
Flickan med silverhår
blev kvar i vattnets famn
men kommer i skymningen
och ropar hennes namn
Han kommer på sin svarta häst
hon skall stå brud
men ingen ser en annan gäst
ett sorgebud
Hon viftar bort sitt obehag
hon skall stå brud
för solen skiner just idag
på hennes hud
Kronan den är av guld
slöjan vit som snö
själen är svart av skuld:
leva eller dö!
flickan med silverhår
och solen i sin blick
skall blekna i gryningen
när systern honom fick
Flickan med silverhår
blev kvar i vattnets famn
men kommer i skymningen
och ropar hennes namn
hör det ropar i skogen, hör du
nån ropar i mörkret
hör du rösten i vinden, hör du
det gråter i regnet som i sorg
flickan med silverhår...
[Text:
Py Bäckman Musik: Mats Wester]
|